Karlstad, ändå.
Här mår jag så himla bra. Det här är hemma på så många sätt. Så mycket minnen, så mycket vänner som man springer på överallt så fort man kommer hem - på Ica, torget, gågatan, bussen. Platser jag bara måste promenera på när jag är här. Gubbholmen, Sandgrundsudden, Norrstrand, Herrhagen, city. Klarälven som är som en enda stor terapeutisk ådra genom stan. Som jag kan vandra längsmed och bara vara vid. Här mår jag så bra. Men det är inte hemma längre. Det är hemma hemifrån. Mitt andra hem. Hit kan jag alltid återkomma när jag behöver landa. Och det gjorde jag idag. Idag var jag så mycket i nuet på min långpromenad att jag glömde bort allt jag bestämt mig för att göra. Så välbehövligt på så många sätt. Mitt fina Karlstad, så tryggt att allt är som det alltid varit när det behövs.